Efter jag hade haft besök av min älskade tjejer så var det dags för att bli ompysslad (dessutom av en fantastisk snygg, ung, smart...brukar vanligtvis inte alls gilla såna unga människor :o ;) men hon var väl ok ;) av en ssk. Hon sa att hon hade träffat mina tjejer och tyckte de var så fina. Stolt mamma som jag är gick jag igång och berättade vad underbara de är...men rundade snabbt av med "fast jag är ju lite partisk".
Hennes respons var, att hon var ju inte partisk (med glimten i ögat). Och hon hade ju faktiskt inte ens behövt säga att hon träffat dem :o Vidare berättade hon att hon hade lyssnat på hur jag hade pratat med tjejerna och att hon var imponerad över hur jag tog med dem "på min resa". Hon hade gjort sin C-uppsats just gällande föräldrars förhållningsätt vid cancer och död. Det blev en lång diskussion och jag blev så bekräftad med mina tankar om mitt förhållningssätt till mina tjejer.
Ssk sa att det kan inbland också vara bra att barn också kan få möjlighet att prata med någon utanför familjen...jag berättade om BUP...vi fnissade båda två...Jag, att jag blir galet bekräftad i min mammaroll och hon för jag uppriktigt tycker att hon är en fantastisk ssk...och dessutom med en super cool tatuering...och jag som inte ens gillar tatueringar :o
Jag kan tyvärr inte avslöja vad det är för tatuering för jag kanske vågar mig på en sådan någon gång, på ålderns höst, när jag sitter på "hemmet" och reflekterar över livet ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar