Twingly statistik

Twingly statistik

fredag 12 september 2014

Jobbigt farväl

Ett möte som inte blev som jag hade tänkt mig...

Fördelen med att jag har varit sjuk är att jag har många fina kontakter med "mina" läkare. Jag har gått många år hos en och samma läkare som upptäckte att jag hade malignt melanom. Det var också samma läkare som hjälpte mig att snabbt komma till rätt person i december då jag kände en knöl i bröstet. Hon har följt mig, tagit sig tid och har en enorm empatisk förmåga, verkligen förstått att det har varit jobbigt periodvis för mig.

Mötet nu i morse innebar som vanligt en helscanning av kroppen och vi pratade också om sista halvåret, hur mitt liv har sett ut. Vi börjar avrunda och då berättar hon att hon ska gå i pension! Jag som har trott att hon är ca 55 år... :o

Hon säger att hon har känt och känner något speciellt för mig, hon har följt mig under åren och med tårar i ögonen säger hon tydligt "Du är en fantastisk person!"

Jag blir så paff...(tänker instinktivs, nämen jag är verkligen inge fantastisk, jag har inte gjort något märkvärdigt, fantastiskt?! ...) det går en stund då vi bara står tysta och tänker...Vet inte hur länge, var det sekunder, minuter?...

Så kramar vi om varandra och jag blir så rörd... Jag får till slut fram "Du är en fantastisk person!" För hon är verkligen det, hon har ställt upp i vått och torrt, stöttat, peppat och pushat mig, sett till hela mig (opererat mig ett antal gånger på obekväm arbetstid för att jag ska ha fått ihop livspusslet), min livssituation och till min familj.

Och inte för att glömma bort... Det är tack var just denna läkare som både malignt melanom och bröstcancern togs bort i tid!

Det var ett sorgligt farväl som känns i hjärtat...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar