Jag låg kvar en stund i sängen, rörde försiktigt på kroppen, en kroppsdel i taget, jag fegade lite och började med de kroppsdelar som jag faktiskt trodde att jag inte skulle ha ont i...hoppades på att inte känna illamående...och till sist vågade jag grimasera lite med ansiktet och munnen...
F**k slemhinnor!...det är Dag 7 nu!...Kom igen!...Nu kan det väl ändå dags att börja vända! Jag har levt på glass de senaste dygnen...slemhinnorna är så illa tilltyglade...
Jag lät huvudet ligga kvar på kudden och försökte slappna av...ville hitta tillbaka till drömmen för att slippa känna smärta...Jag blev lättad när det sakta men säkert började susa förbi fragment från drömmen...
I drömmarnas värld såg mig själv, lycklig, glad, sprudlande...Jag var ensam...ensam springandes mot något...Jag blev så harmonisk när jag såg mig själv...Jag hade blont halvlångt lockigt hår...blev lite full i skratt när jag insåg att jag inte ens i drömmen hade tjockt böljande hår utan samma hårkvalité som tidigare, dvs skandinavisk kvalité eller på norrländska...tunt och med få strån;)...men jag blev lycklig när jag såg mig själv i det fina håret som yrde i sommarvinden...Jag var ljust klädd och kände mig fjäderlätt...inga läskiga kortisonkilon eller dökött...utan lätt som en ängel...jag har aldrig någonsin sprungit på det viset...Och jag kan lova att jag aldrig någonsin sett mig ens i närheten som en ängel;) :o ...
Vart var jag på väg?...vad hade jag för mål?...jag ville bara fram till slutstationen...måste komma ihåg vart jag var på väg?...Helt plötsligt kändes det så viktigt för mig att veta...kan tyckas löjligt då det endast var en dröm...Men så var min morgon i alla fall...
Och då såg jag något glittra emot mig, jag fick lov att kisa för att kunna se...Jag fnissar till...Pinsamt, hur kan jag vara så glad för denna slutstation???...Jag kom inte till himlen, inte till andra sidan...såg inga änglar eller något paradis...Näpp...inget sådant...
Utan jag såg är en splirrans ny rosa scooter...Jag såg mig springandes lite snabbare och väl framme hoppade jag upp och var på väg...På något konstigt sätt oroar jag mig för mig själv...Det var ju så länge sedan jag körde en moppe!...hur ska detta gå?...HJÄLMEN!!! och solskyddsfaktor!!! (måste ju ha minst 50...)...försöker jag ropa till mig själv...Men jag har redan åkt och såg bara något ljust flygit hår och en massa grus som vimlade omkring...
Moppen förvandlades till en snabb motorcykel och jag körde snabbare och snabbare...
Man kan såklart tyda denna drömmen på många olika sätt. Jag blir dock galet fnissig över när jag tänker på hur...JAG!...äventyrliga, ostrukturerade, spontanta, sprudlande, obekymrade, lev idag imorgon är det försent/alltid ung i sinnet-JAG!...har förvandlats till en tant på plus 40...och när jag drömmer, när jag verkligen ha möjlighet att ta ut svängarna, göra allt förbjudet och pinsamt farligt och härligt...hrmmm...japp, då passar jag på att köra moppe utan hjälm och solskyddfaktor...
"Living on the edge!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar