Hade det inte varit för min kära syster så vette sjutton om jag skulle ha vågat mig på en löparrunda!?!
Igår hade jag en vilodag och kände mig hyfsat ok i morse. Biverkningarna har börjat passera och jag börjar känna igen mig själv igen. :)
5 km löpning, ja med handen på hjärtat... vääldigt långsam löpning. Dock inga gå-pauser!
 |
| Sjukt stolt över att jag lyckades springa 5 km. Tack älskade syster för din coaching, det hade aldrig gått utan dig! |
 |
| Efter 5 km löpning fick vi lov att gå ytterligare 5 km för att komma hem igen. Typiskt! Galet trött! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar